Nyheter

Hur kan samarbete mellan forskning och industri driva digital transformation i möbelbranschen?

Hur kan samarbete mellan forskning och industri driva digital transformation i möbelbranschen?

Hur kan samarbete mellan forskning och industri driva digital transformation i möbelbranschen?

Genom samverkansprojekten STELLA och APPEND, som är finansierade av Vinnova, har Linnéuniversitetet tagit fram ny, forskningsbaserad kunskap om digital transformation inom möbel- och inredningsbranschen.

Detta har kunnat genomföras med värdefull kunskap från företagen Sigma, Delori och Lingon. Interior Cluster Sweden har bidragit till projektet med kontakter och kunskap från möbel -och inredningsbranschen. Resultatet av arbetet är två vetenskapliga artiklar och en fristående 3hp kurs. 

Fisnik Dilapi, forskare vid Linnéuniversitetet och aktiv inom flera samverkansprojekt mellan akademi och möbel- och inredningsbranschen, har varit en central del i arbetet och är författare till de två artiklarna.

Vi har ställt några frågor till Fisnik om hans arbete, samverkan mellan akademi och industri samt de insikter som projekten har lett till.

1. Vad arbetar du med vid Linnéuniversitetet, och vilket är ditt huvudsakliga expertområde?
Jag arbetar som docent i informatik vid Linnéuniversitetet. Mitt arbete omfattar forskning och undervisning inom informatikområdet, med särskilt fokus på hur digitalisering kan utformas på ett hållbart sätt. Mina huvudsakliga forskningsfält inkluderar hållbar digitalisering, tillämpad artificiell intelligens (AI), säkerhet och integritet samt teknikanvändning för lärande (technology enhanced learning).
 
2. Du har ett nära samarbete med Interior Cluster Sweden och möbel- och inredningsbranschen. Hur ser du på den här typen av samverkansprojekt?
Jag ser mycket positivt på samverkansprojekt med aktörer som Interior Cluster Sweden och möbel- och inredningsbranschen. Dessa projekt är ovärderliga eftersom de skapar en direkt brygga mellan akademisk forskning och verkliga industriella behov. Genom samarbete kan vi tillsammans utforska hur hållbar digitalisering och teknikanvändning kan bidra till att exempelvis optimera logistik, förbättra användarupplevelser i digitala designverktyg eller skapa smartare och mer hållbara produktionskedjor. Branschen får tillgång till ny forskning och kompetenta studenter, medan vi på universitetet får verkliga problem att forska på och relevanta case för våra utbildningar. Det är ett äkta win-win-upplägg som stärker både regionen och utvecklingen av framtidens digitala lösningar.

3. Vad handlar STELLA- och APPEND-projekten om, och vad har varit i fokus?
APPEND-projektet handlar om att utveckla en digital produktpass (DPP) för möbel- och inredningsbranschen. Vi har fokuserat på att skapa en prototyp som möjliggör spårbarhet av information genom hela produktens livscykel – från råvara till återvinning – för att främja cirkulär ekonomi och hållbarhet. Tekniskt bygger lösningen på blockchain-teknologi för att säkerställa dataintegritet, transparens och tillförlitlighet. Projektet har drivits med ett designtänkande angreppssätt där vi tillsammans med Interior Cluster Sweden, Sigma Technology och Delori AB har identifierat utmaningar och tagit fram prototyper baserat på användarfeedback från möbeltillverkare och andra aktörer i värdekedjan. 
STELLA-projektet är en fortsättning eller ett komplement till APPEND, och fokuserar på den bredare digitala transformationen av svensk möbelindustri genom avancerade digitala värdekedjor. Även här står hållbarhet, transparens och spårbarhet i centrum, med särskilt fokus på att hjälpa företag att navigera i det nya landskapet kring digitala produktpass. Projektet finansieras av Vinnova och genomförs i ett konsortium med Lingon Certificates, Interior Cluster Sweden, Sigma Technology Group och Linnéuniversitetet. Vår roll som forskningspartner handlar om att bidra med vetenskaplig expertis kring digitalisering, informationssystem och implementering av DPP-lösningar för att skapa praktisk nytta för möbeltillverkare och branschen som helhet. 
 
4. Vilka är de viktigaste insikterna eller resultaten från de två vetenskapliga artiklarna?
Artikel 1 ("Digital Product Passports for a Sustainable Furniture Industry: An Exploratory Qualitative Study"):
Den här studien är en explorativ kvalitativ fallstudie som bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med aktörer från hela möbelindustrins värdekedja, inklusive tillverkare, IT-företag, klusterorganisationer och myndigheter. Men det som ger studien dess teoretiska djup är att vi har använt en etablerad digitaliseringsmognadsmodell (digital maturity model) som analytiskt ramverk. Genom att koppla DPP-implementering till teorier om digital transformation och socio-tekniska system har vi kunnat identifiera inte bara praktiska utmaningar utan också mönster som förklarar varför vissa företag ligger längre fram än andra. Vår analys visar att bristande digital strategi, otillräcklig teknisk infrastruktur och låg datamognad är teoretiskt förankrade barriärer som hindrar SME-företag från att nå högre nivåer i digitaliseringsmognadsmodellen. På så sätt bidrar studien både med empiriska insikter om DPP i möbelindustrin och med en teoretisk förståelse av hur digital mognad påverkar implementeringen av hållbarhetsteknologier.
Artikel 2 ("APPEND: A Blockchain-Based Model of Digital Product Passport for Furniture Industry"):
Här presenterar vi själva prototypen APPEND, där vi visar hur blockchain (Ethereum) tillsammans med IPFS kan användas för att skapa ett säkert, transparent och decentraliserat digitalt produktpass. De viktigaste tekniska insikterna är att blockchain möjliggör immutabilitet, spårbarhet och dataintegritet, samtidigt som det skapar förtroende mellan aktörer i värdekedjan. Vi betonar också vikten av design thinking-metodik för att säkerställa att lösningen är både önskvärd (användarnas behov), genomförbar (tekniken) och livskraftig (ekonomiskt hållbar). En central slutsats är att DPP inte bara är en teknisk fråga utan ett sociotekniskt system där datastyrning, interoperabilitet och ägarskap måste lösas för att nå en cirkulär ekonomi.
Tillsammans visar artiklarna både det praktiska behovet och den tekniska lösningen – den ena fokuserar på branschens utmaningar och mognad, den andra på en konkret implementation med blockchain som möjliggörare.

Läs: Digital Product Passports for a Sustainable Furniture Industry: An Exploratory Qualitative Study

Läs: APPEND: A Blockchain-Based Model of Digital Product Passport for Furniture Industry